Nytt år, nytt jag?
Jag har undvikit att skriva här på ett tag. Det har varit alldeles för jobbigt att skriva ner vad som händer och hur jag mår, för då blir det liksom på riktigt. Men nu är jag redo.
Strax innan nyår började jag äta antidepressiva tabletter. Jag blev informerad om att det kan ta mellan 2-6 veckor innan man mår bättre. Ofta kan man till och med må sämre under de första veckorna, sa läkaren. Och det gjorde jag. Jösses va deppigt, jobbigt och tungt livet har varit! Och jag kan inte komma på någon annan anledning till denna dip, annat än tabletterna. Innan så var det mycket som var motigt och kämpigt, men jag kände mig ändå ganska positiv i det hela. Men efter nyår blev tankar och drömmar väldigt mörka och dystra och allt kändes meningslöst. Inte att jag på något sätt ville ta livet av mig, för jag uppskattade fortfarande att vara med min dotter och ibland mina vänner. Men det var liksom som om all kraft, all energi bara försvann spårlöst.
Efter 7-8 veckor började jag känna mig mer som mig själv. Allting kändes ljusare och jag hade mer ork. Men så fort jag ansträngde mig lite, och nu pratar vi i nivån handla och tvätta på samma dag, så var jag slut. Det blev som en baksmälla av trötthet och huvudvärk i flera dagar. Desamma om jag umgås med vänner, även om det är supertrevligt och lugnt, så blir jag jättetrött i ett par dagar efteråt. Det är som om hjärnan helt enkelt inte orkar fokusera, för jag kan bli extremt disträ och helt tappa bort mig mitt i ett samtal osv. Speciellt om jag t ex sitter på ett fik med en kompis och det finns andra runt omkring som pratar.
Efter att ha läst på lite själv, så har jag upptäckt att det finns någonting som heter cancerrelaterad fatigue. Tänk om det inte är en utmattningsdepression jag har, utan egentligen är det något som är ENORMT vanligt? Kanske har jag bara fått en väldigt vanlig reaktion på min cancersjukdom? Den frågan ska jag ta upp med min läkare vid nästa besök i augusti.
För ungefär 5 veckor sedan bytte jag nämligen medicin, eftersom den jag åt inte hjälpte mig på ett tillräckligt bra sätt. Dessutom har jag gått upp 25 kg på 6 månader, vilket inte direkt hjälper mitt mående. Jag kommer att skriva mer om detta i ett senare inlägg. Vid bytet av medicin blev det iaf en rejäl dip igen och jag kände mig som ett hopplöst fall. Ska det verkligen vara så här?
Nu har det börjat vända och jag vågar inte ropa hej än, men jag hoppas verkligen att det här är rätt medicin för mig. Jag vill inget hellre än att komma tillbaka till livet och ha en ”normal” vardag med jobb och annat roligt.
Mitt i allt det här svängiga, så har jag ändå hittat en del ljusglimtar. Musik har alltid varit väldigt viktigt för mig och efter min lilla existentiella livskris efter cancern, så bestämde jag mig för att gå till en sångcoach. Det är det bästa jag gjort, näst efter min dotter <3
Så himla roligt och utvecklande! J
Jag har också köpt lägenhet och ska flytta i början av augusti, vilket både jag och dottern ser fram emot. Även fast jag älskar min nuvarande lägenhet, så börjar 1,5 rum bli lite litet för min ”pre-teen” till 6-åring. Hon behöver tydligen ”egentid” och en dörr att stänga om sig ;p
Jag har också börja fundera på framtiden och på vad jag vill göra med mitt liv. Jag har alltid gillat att hjälpa andra, men inte vetat på vilket sätt. En tanke som snurrat runt ett tag är ifall jag kan använda mina erfarenheter till att hjälpa andra på något sätt. Samtalsterapeut, coach eller liknande. Skriva böcker, föreläsa, göra musik… Tankarna får nog snurra ett tag till, så att jag grundar mig lite bättre innan jag ger mig ut på mitt nästa äventyr J
För att följa upp mitt förra inlägg om genetisk cancer, så gick det mötet jättebra. Allt såg bra ut och de kunde inte hitta någon ärftlig koppling. 1-års kontrollen gick också bra och jag behövde inte göra någon rektoskopi, utan det var bara ett samtal och en genomgång av mina röntgenbilder. De såg också bra ut, så rent fysiskt är jag så frisk man kan bli J
Jag har skaffat en mejl ifall det är någon som vill ställa frågor, bolla funderingar eller ha lite stöd. Ni kan nå mig på [email protected]